I veckan beställde jag en underbar bok från Bokus på nätet ”Bli av med din oro” The worry cure av Robert L. Leahy.
Jag har väl alltid sagt att jag är en orolig människa av naturen och förmodligen kommer jag nog alltid att vara det. Men faktum är att m å n g a säger nog det utan att veta att de faktiskt lider av kronisk oro utan att behöva det!
Det kan röra sig om oro som att ha svårt och släppa iväg barnen till bussen vid vägen utan att man kan ha kontrollen om vad som sker- till oro som ”tänk om det händer dittan och dattan” ”vad kommer hon tycka om jag gör si och så” ja det finns mycket man kan nämna, man kan vara rädd för att misslyckas, pengar, hälsa, relationer, säkerhet och prestationer osv.
Jag har insett att det finns hjälp att få! Antingen göra det på egen hand & hitta lösningen på problemet eller söka psykoterapi/Kognitiv betendeterapi. Känner verkligen igen mig i det han skriver, nu är jag inget psykfall som det kanske verkar men jag är oroligare än vanligt och det kan ibland ge mig ångest och framkalla stress. Stressen som utgörs av ångesten och oron kan leda till att man får tarmsjkudomen IBS. Det besväret har tack och lov inte jag!
Jag har förstått att jag inte är ensam och förmodligen finns det fler omkring oss som har samma problem även om man inte tycker att de är speciellt stora & utan att det vet om det. Många gånger så beror oro på hur man vuxit upp hemma. Hade man oroliga & överbeskyddande föräldrar som liten kan det orsaka oro senare i livet. Trauma inom familj kan vara orsaken som hot om stryk, tomma hotelser eller sträng hand. Omvänd föräldra förhållande där ena föräldern eller båda föräldrar talar öppet om sina problem och söker tröst hos barnet kan mycket väl vara bidragande orsak. Kan säga att jag faktiskt varit med om alla dessa tre benämningar som mindre och det är nog till stor del det som gjort mig till den oroliga människa jag är idag
Men nu är det slut på det för jag ska övervinna denna resa & det är aldrig för sent! Jag gör det för min, för min familj och för mina barns skull därför att jag inte vill att min oro ska påverka mina barns framtid och heller inte negativt på mitt förhållande med min man.
Är iaf glad att jag påbörjat detta och det kan hända att jag kommer prata om det på bloggen för min egen skull och möjlighet att kunna reflektera med andra om jag behöver.
Boken kostar 42 kr och den är väldigt intressant att läsa och även om man inte lider av alla benämningar så hjälper den en att ta itu med just det vi/ni jag behöver hjälp med för han går in på alla faktorer. Köp den!

Jag skriver om mitt innersta & det är privat men jag skäms inte o dela med mig av det så länge respekten finns kvar.
~Lyckligmamma~
Det är inte alla som vill ha sin deklaration i brevlådan, kanske oroliga för om de åker på att betala tillbaka pengar! Det var nog lite nervöst må jag erkänna när jag såg våra inplastade deklarationer innenför dörren idag.
Vågade knappt titta! Men nu behöver jag inte våndas mera jag får t i l l b a k a pengar i år också och sambon likaså. Min älskade har dock åkt på och betala två år i rad så han blev minst sagt glad av det positiva beskedet. Jipiiii!!!!
Nu längtar vi till semester!
Har ni fått era deklarationen ännu???
~Lyckligmamma~
I veckan frågade jag min mor om hon ville vara barnvakt denna helg? Mamma hade inget för sig så hon ställde gärna upp så vi kunde komma iväg och rå om varandra en stund.
Igår gick jag och älsklingen ut för att ta en matbit på grekiska restaurangen Kamarina i stan och fira våra snart 8 år tillsammans (den 27/3) det var riktigt mysigt *kär* Tänk 8 år redan
Åren går…
Jag är så kär i min älskade sambo så det pirrar till i magen när jag ser på honom. Ser verkligen fram emot att få bli man och fru nästa sommar.
Är vi lyckliga? Ja det är vi faktiskt utan att överdriva, väldigt lyckliga! Klart vi har våra dåliga dagar också även om de är rätt få ;-) Han är mitt allt, min vän, och min kärlek för livet. Efter så många år får jag hoppas att det varar för evigt utan att vara naiv.
Imorse var vi rätt trötta då kvällen belv lång, men mormor gick upp och tog barnen en stund på morgonen så vi kunde ligga och dra oss, det händer inte varje dag så man får passa på…
Emilia har varit på kalas idag. Jag, sambon & sonen åkte till Farsta centrum och handlade lite och lunchade. Vi inhandlade presenter till Emilia som fyller 6 år imorgon!!! Vår stora tjej. Mamma och pappa älskar dig!

Vår sessa…

Underbaraste fina kärlek…
Nu stundar läggdags för de små och njuta resten av söndagkvällen.
Hur har ni haft det i helgen?
~Lyckligmamma~
Ja som förälder har man konstant dåligt samvete för saker, dispyter och situationer man dagligen stöter på med sina/sitt barn?! Vi har iaf. en bestämd liten dam som just börjat inse att hon faktiskt är ganska stor & vill gärna bestämma.
Små barn-små bekymmer-stora barn-stora bekymmer sägs det och jag kan inget annat säga än instämma i det resonemanget!
Nu är ju inte Emilia fyllda 6 år än men på måndag
Trotset har tilltagit markant de senaste månaderna men nu är det väldigt jobbigt vissa dagar och nästan dagligen är det alltid något som det skall bråkas om *sucka*
Funderar på att köpa en bok om denna ålder för jag känner inte igen min flicka ibland och vill så gärna förstå vad det är de går igenom i denna ålder! Allt bråk, gnäll, tjat, tjaffs, gråt och skäll från Emilia suger verkligen musten ur oss och vi försöker verkligen hitta lösningar på det hela, känns som man prövat allt men inget som riktigt funkar.
Har ju hört och läst lite om den ”lilla tonåren” men hittar ingen riktigt bra fakta om det att läsa? Vet ni nån bra sida eller info på nätet om det som inte jag funnit så säg till!!!??
Det stora problemet just nu med E är att hon gnäller åt allt, hon försöker få sin vilja igenom genom att gnälla, tjata, och bråka. All energi går åt att ta tag i situationen, istället för att kunna fokucera på bra saker. Det blir ju så tråkigt och ingen mår bra av det. Argt barn och trötta föräldrar
Vi ger aldrig upp det ska bli bättre och vi har funnit en tänkvärd lösning.
Vi har iaf. bestämt oss för att börja med ”teckenekonomi” och det är ett motivationssystem som använder ”tecken” eller ”poäng” som belöning för önskade beteenden. Dessa tecken kan bytas mot aktiviteter, privilegier eller annat som är förstärkande för barnet.
Vi kommer använda oss av rosamålade trähjärtan (inköpta från Panduro) som Emilia sedan själv kan sätta upp med häftmassa på kylskåpet n ä r hon har uppnått det bettende vi önskar. Ett hjärta/dag. Hon ska samla på sig 5 st under 1 vecka sedan kommer belöningen som kan vara allt ifrån att baka, göra halsband till att åka bada i badhuset sånt vi vet att hon verkligen uppskattar osv.
Om hon inte uppnått målbeteenden en dag, blir det inget hjärta den dagen och då ska hon ha förstått att hon själv valt att inte få det genom sitt negativa beteende. Desto längre dröjer det tills hon närmar sig belöning. Såsmåningom skall denna metod trappas ner och allt ska flyta på ändå och såklart så blir det också fortsatta belöningar då o då. Jag tror att det kommer bli jättebra! Vet flera som testat det och fått lugna och härliga ungar
Hoppas att det funkar för oss! Tanken med denna metod är ju att det ska vara rimliga mål och det får inte dröja för lång tid innan belöning är nådd för då kanske hon ger upp innan.

Hjärtan lite större än en femkrona!
Hur är era barn omkring samma ålder? Är det så att det är en speciell fas/period som det verkligen händer mycket med barnet & blir mer och svårare trots? Vilka metoder använder ni?
Läs mer om ”Teckenekonomi” här
~Lyckligmamma~
Ja snart är det dags för våra två små gullungar att fira deras födelsedagar
Det skiljer sig tre veckor mellan deras dagar och då har vi valt att samla hela familjen & fira dem med smörgåstårta och kladdkaka av enkla skäl. E & M kommer naturligtvis ha varsinna barnkalas också!
Melvin är ännu lite för liten för att ha barnkalas och förstå innebörden av det tycker vi så det får vänta minst ett år iaf. Emilia ska däremot ha prinsessparty 5 april är det tänkt.
Vi får samtal från farmor, morfar, mormor, mostrar, kusiner bla. och frågan är ”vad önskar barnen sig” ?
Och vet ni vad, jag har faktiskt i n t e den blekaste aning om vad jag ska svara på det!? Det är lika svårt varje gång. Vi måste verkligen ta en funderare. Kläder tycker inte Emilia är så kul om det blir för mycket av det, leksaker tycker jag att de har hur mycket som helst av och pärlor, pussel, pysselsaker finns i mängder som skräpar överallt! Melvin blir väl glad åt en o annan bil kanske men sen har han väl tusen av de också
Har ni tips på vad man kan önska till en 2 åring och 6 åring, vad har eller kommer ni önska till era små? behöver verkligen råd nu…
Medan jag funderar nån dag till så hoppas jag på er mina vänner i cyberrymden ;-)
Tips efterlyses!
~Lyckligmamma~
Eftersom jag hoppas på att våren kommit och för att stanna kände jag också för att städa lite inne på bloggen. Bytt layout då den gamla var fin men mörk & denna är ju mycket ljusare
Jag behöver ljus!
Någon mer som fått vårkänslor? Jag saknar min partner varje dag och har sån lust…*S* måste ha med ljusheten att göra. Solen har lyst på oss idag men nu ser det mulet ut igen, men trots det är det ju mycket ljusare!
Nu ska jag hämta mina troll på dagis och hoppas att de är lika glada och se mig som jag är att se dom
Just nu lyssnar jag på låten Halo med Beyonce den är så skön och ger lite skön känsla genom kroppen…
~Lyckligmamma~
God morgon!
Så var det måndag igen…
Önskar det vore lördag jämt. Idag känner jag mig inte upplagd för att gå och jobba, men vem är egentligen det? Helgen var bra och utgången i lördags med tjejjerna var trevlig. Det blev några glas vin för min del och lagom rund i globen
Igår när jag vaknade kändes det som om jag sprungit marathon, mjölksyra i ben o armar. Det blev inte så sent heller tror jag låg i säng vid 02.00.

Jag

Veronika, Malin och Marie…

Veronika och Therese redo för en trevlig kväll…
Några bilder från vår kväll men nu ska jag rusa till jobbet! Hoppas ni får en fin vårdag, för nu är väl våren här?
~Lyckligmamma~
Imorgon är det dags för tjejorna att lämna hemmet, tvätten och alla måsten & gå ut och parta ![]()
Min goaste granne Marie har nämligen blivit hela 29 år gammal idag. Middag och trevligt sällskap om 6 stycken blir vi. Ser fram emot och festa till det lite medans man kan. Funderar på vad jag ska ta på mig? Kjol och stövlar eller brallor och köpa någon söt top kanske? Ingen aning…
Får väl panik som vanligt och testar alla kläder jag äger o har och sen kan jag ändå aldrig bestämma mig förrens in i det sista *skratt* Kul ska det bli får väl ta med mig kameran så jag kan lägga ut lite skojjiga kort på söndag om jag ens orkar sitta vid datorn dvs.

Nu kurrar det i magen (klockan är mitt i natten) måste sova imorgon lär det inte blir mycket av det?
~Lyckligmamma~



